Ebbagabriella

Ett år i Spanien, mina erfarenheter - Hemlängtan

Detta ämne är så himla olika från person till person att jag egentligen inte kan göra mer än att berätta om mina erfarenheter. Jag är och har alltid varit väldigt individuell och inte haft några problem med att vara ensam, så för mig är inte hemlängtan ett jättestort problem. Det är ju självklart att jag längtar hem, men inte till den grad att det förstör min vardag. Vet som sagt inte riktigt vad jag ska ta med här eftersom det är så himla olika från person till person. Jag tror att det är viktigt att ta vara på de relationer man har här, till exempel till värdfamiljen, och låta dem ta större plats och inte gå runt och tänka på de relationer man har till familjemedlemmar och vänner hemma i Sverige, för då kommer man att sakna dem mer och missgynna relationerna här. Jag har alltid känt det lite som att jag har ett liv här i Spanien och ett liv i Sverige, och medan jag är här vill jag fokusera på detta liv, inte hänga kvar vid Sverige. Några som åkt tidigare berättade att de inte hade någon kontakt hem de första två månaderna, men så gjorde inte jag. Det kanske funkade jättebra för dem, men jag har haft kontakt från första början och för mig har det inte varit några som helst problem. Det har dock inte varit skype varje dag osv, utan jag skypar knappt en gång i månaden med min familj, samma sak med vänner. Sen har jag haft kontakt via mail och chattappar (kik, whatsapp, facebook osv) också, men inte varje dag och har det blivit för mycket har jag sagt ifrån. Med för mycket menar jag att mitt fokus tas ifrån mitt liv här för att börja diskutera sådant som händer i exempelvis min familjs vardag. Det jag skulle rekommendera för att minska hemlängtan är att fokusera på nutiden, på det som händer här och nu, och inte bli fast i det du lämnat kvar i Sverige. För det är faktiskt så att ditt liv i Sverige fortsättar att finnas kvar. Dina vänner och din familj, din vardag med skola och aktiviteter, det kommer inte att förändras. Men här i Spanien kommer du ha tio månader med ett liv som du aldrig kommer att få tillbaka. Du kommer aldrig att kunna uppleva detta på samma sätt igen, aldrig i samma skola, samma klass, samma familj. Därför har jag velat ta vara på det så mycket som möjligt, och jag har känt mig säker i att det jag har hemma i Sverige kommer att finnas kvar. Ett citat som jag tycker väldigt mycket om och som jag tycker passar väldigt bra i detta sammanhang, jag har i alla fall tänkt mycket på det, är av den kinesiska filosofen Lao Tzu:

”If you are depressed you are living in the past.

If you are anxious you are living in the future.

If you are at peace you are living in the present.”

Anonym

Men nog saknar du pappa en hel del.......

Svar: Jo det gör jag såklart...
Ebba Lindholm

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress